Lite tankar om studenten och den bästa sommaren

STUDENTEN - Jag med vänner på ett flak


Var är mina korkskruvar? Jag saknar dem. En bra dag kan mitt hår ge med sig och skapa en lite båge längst ner – ett svagt minne av det hår som när jag gick i nian formade sig till vackra böljande lockar som vred sig varv efter varv.

 

En vacker dag – då ingen vind retsamt slänger fram håret i mitt ansikte, inget regn tvingar mig att ha på mig tjocka kläder och ingen kyla är så ihärdig att den leende solen inte går att njuta av. En sådan dag har jag fått njuta av den senaste tiden – och det ett flertal gånger.

 

Jag går utmed vattnet och ser att isen har försvunnit. Gräset tycks se friskare ut och jag möter många människor som liksom jag bara går och solar sig i att ljuset och våren har kommit. Det är något speciellt i luften. Något som fyller mig med energi. Fyller mig med känslor. Fyller mig med längtan. När jag går där längst vatten och njuter, känner jag mig samtidigt lite sorgsen. Hur kan det vara så?

 

Förra sommaren var den bästa i mitt liv. Balen, studenten och att vara nyförälskad. Hoppfullheten jag kände vid den här tiden förra året över allt detta som skulle vänta mig. Den hoppfullheten förknippar jag med vackra vårdagar. Det är därför jag känner mig lite sorgsen. Det är ingen bal och ingen student som väntar mig i år…

 

Så tänker jag tillbaka ännu längre. Till en sommar fullspäckad av skratt, ridning och bad – timmar spenderade med underbara vänner. Då trodde jag DET var min bästa sommar.

 

Kanske är det så att man alltid har den bästa sommaren framför sig? Kanske är det inte hoppfullheten inför studenten jag förknippar vackra vårdagar med, utan själva känslan av den glädje jag kände under studenten? När jag tänker efter så är det nog snarare så.

 

I sommar ska jag spendera fler dagar med min pojkvän. Det kommer bli fler fester och fler timmar att spendera på stranden eller med vänner. Jag ska se vänner ta studenten och fira dem. Den bästa sommaren väntar mig, och kanske är det denna.

 

Jag saknar mina korkskruvar. Samtidigt har jag nu fått det långa hår jag alltid önskade mig när jag var liten. Långt hår hade jag inte när jag hade korkskruvar. Det påminner mig om man kan ha olika frisyrer och man behöver inte bara älska en. Liksom sommaren kan se olika ut, och var sommar kan bli underbar och älskas.

 

I vilket fall går jag ut och möter vårsolen och fylls med hoppfullhet. Visst är framtiden alltid en smula oviss, men JAG vet att den bästa sommaren ännu väntar mig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0